 |
 |
| E-post | |  |
|
|
|
||||
| LENNART HANSSONS FOTOTIPS - ATELJÉN |
|
Fotokurs - avancerad Fotokurs - allmän Gratiskurs Fotoskolan Tekniskutställning Naturbilder Skogsliv Om upphovsrätt Infraröd film Fototips Ateljen Ateljeljus Bröllop Framkallning Fyrverkeri Företaget Hemfoto Himlavalvet I vintertid Jobbet Kreativt ljus Konstnärer Skolan Släkten Trädgården Tonåringar |
ATELJÉN Vill du lära dig mer är du välkommen till: Fotografskolan.com FOTOATELJÉN Oberoende om du har en ateljé på 20 kvm eller en på 200 kvm är grundreglerna desamma. Ljuset du arbetar med måste vara helt rent och för att ha total kontroll vid ljussättningen måste du också kunna mörklägga din ateljé. LOKALEN Lokalen du inreder till ateljé består av väggar, golv och tak. Tak och väggar målar du vita med en helmatt färg. Milltex har jag god erfarenhet av. Minst en gång om året målar du om hela ateljén - annars risk för färgstick. Bäst är också om du kan måla golvet vitt. Om inte skall golvbeläggningen vara i en ljus kulör från den svartvita gråskalan. Inte bruna trägolv eller färgglada plastmattor. Och, som sagt, eventuella fönster täcker du med mörkläggningsgardin. GRUNDSVÄRTA Två av väggarna i din ateljé skall vara svarta - bakom ryggen på dig och till vänster om dig. Dessa två väggar målar du inte, utan dessa täcks med från taket hängande svart tyg. Lagom avstånd från väggen, cirka 3 dm. Det svarta tyget ger dina ateljémotiv en grundsvärta, som sedan är lätt att modellera med ljus och reflexskärmar. De vita väggarna och taket reflekterar ljus och förhindrar ett alltför litet kontrastomfång i den färdiga bilden. En helt vit ateljé ger bilder med för flack grundljussättning. En helt svart ateljé absorberar för mycket ljus och gör människan deprimerad. Ingetdera är du betjänt av. LAGER ELLER ATELJÉ Allt eftersom tiden går samlar du på dig rekvisit, fonder och allsköns skräp. Det du inte kan eller vill låta återgå till kretsloppet gömmer du bakom de svarta draperierna. Inga gamla fonder, bruna kartonger eller annat skit får finnas öppet i ateljén. Du måste känna att ljuset du arbetar med är helt rent! Träffar ditt fotograferingsljus en skiva målat i rött, så studsar ett rödfärgat ljus tillbaka till dig och ditt motiv. Ett returljus som är ytterst ovälkommet att hamna som färgstick i din bild. All materia som kan ge en ovälkommen färgreflektion gömmer du bakom dina svarta draperier. FONDER Enklast är att arbeta med de pappers eller tygfonder som finns i fackhandeln. Modefotograferna arbetar ofta mot mjölkvita plexifonder, belysta både fram och bakifrån för att radera allt vad skuggbildning heter. Arbetar du med stora motiv och inte vill arbeta med pappersfonder bygger du en rundfond av träreglar och masonit eller köper en färdig konstruktion. Arbetar du med motiv som ryms på en kvadratmeter ska du testa att måla dina fonder. Som grund behöver du en obehandlat masonitskiva 100x250 (välj standardmått) Skivan hittar du på närmaste brädgård. Grundmåla med vit grundfärg. När du målar dina fonder använder du en roller av högsta lammullskvalité. Ju slitnare desstu bättre. Färgen skall vara helmatt, exempelvis Milltex vit nr 2 eller 2 Plus som har en något bättre täckning. Fördelen med att måla en fond är att du vid dina ljussättningar inte behöver ta hänsyn till fonden. Inga reflexer, skrynklar sig aldrig och är lätt att varsamt rengöra med en fuktad trasa. Den rollerstruktur som blir kvar i den målade ytan skänker ett speciellt liv åt den färdiga bilden. Merparten av gråskalan kan du få ut från den vita Milltexfärgen genom att bryta den med svart, ner till den gråton du önskar. Vill du ha helt svart eller annan mättad färg väljer du den matta Allak plakatfärgen. Testa gärna ultramarin blått någon gång. Läckert! FÖR DIG SOM VILL VETA MER OM HUR DU BRYTER FÄRG Gillar du att laga mat? I så fall vet du kryddans betydelse för slutresultatet. Att bryta färg till exakt rätt nyans är lite som kockens arbete med kryddsättningen. Svårt då man är novis men efter ett tag sitter det i nyporna. ÖVNINGSUPPGIFT För övningsuppgifternas genomförande behöver du: 1 kvm Obehandlad masonit 1 st Lamullsroller 1 st Rollertråg 1 liter Vit grundfärg 4 st Färgburkar. 1 liters. Rena 4 st Färgstickor. För omrörning 2 liter Vit Milltex. Helmatt nr. 2 ½liter Svart latexfärg. Bas ½liter Blå uniTon brytfärg Börja med att grunda den obehandlade masonitskivan och låt den torka. ARBETSGÅNG 1. Häll upp en ½ liter vit Milltex i vardera burk. 2. I burk nr 1 blandar du i ½ dl svart. 3. I burk nr 2 blandar du i ½ dl svart + 10 droppar blå uniTon brytfärg. 4. I burk nr 3 blandar du i 1 dl svart. 5. I burk nr 4 blandar du i 1 dl svart + 10 droppar blå iniTon brytfärg. 6. Rör om ordentligt i varje burk med burkens egen färgsticka. 7. När din grundfärg torkat på masoniten målar du upp fem färgrutor. En ruta med enbart vit Milltex nr 2 En ruta med färg från burk 1 En ruta med färg från burk 2 En ruta med färg från burk 3 En ruta med färg från burk 4 Låt därefter färgen torka. DEN FÖRSTA ÖVNINGEN du kan göra med de uppmålade färgrutorna är att betrakta dem i vanligt glödlampsljus, sedan i lysrörsbelysning och i skenet av en hallogenlampa. Sist tar du ut din masonitskiva och betraktar färgrutorna i dagsljus. Du kommer att upptäcka att både den helt vita färgen och de brutna kommer att skifta i färg beroende på i vilket ljus du betraktar dem. Färgskiftningarna beror på ljuskällornas olika färgtemperatur - vilken vi återkommer till vid ett senare tillfälle. Den rätta färgen är den du ser i dagsljus och så kommer den att avbildas på din färgfilm om allt från ljuset i din ateljé till framkallningskemin är rätt. SOM ÖVNING NUMMER TVÅ betraktar du samtliga ytor. Och då vill jag att du ger akt på nyansskillnaderna. Den vita ytan har du som utgångsreferens. Färgen från burk 1 har antagit en ljusgrå ton. Färgen från burk 3 har brutits till en mörkare grå ton. Till vad nytta var det då att droppa i några droppa blått färgpigment i burk 2 och 4? Jag brukar säga att jag förfiltrerar fondfärgen. Ett stänk blått i gråskalan håller färgen ren från chipstick i en ljussättning som tonas ner i bakgrunden. Ett chipstick i detta fall betyder oftast att färgen avviker mot brunt där det rätterligen skulle vara mörkare grått. Vi återkommer till fenomenet Chipstick i samband med ett avsnitt om färgtemperatur och filmemulsioner. Jag föreslår att du nu fotograferar av varje färgruta som du målat upp. Gör en ren reprotagning. Lägg din skiva på golvet. Kameran rakt uppifrån. En bouncer på vänster sida i nittio graders vinkel, höjd från golver en decimeter. Frigolitskivor på övriga tre sidor. Jämn utlysning får du genom att variera frigolitskivornas avstånd inbördes till du fått en absolut jämn belysning. Testa gärna med en polaroid. Fotograferar gör du med färgdia. Gärna Kodak Ektachrome EPR. En ruta med rätt exponering, en +½ bländarsteg och en -½ bländarsteg. En tre-serie på varje av de fem färgrutorna. Har du gått om tid och pengar gör du om samma fotografering men låter filmerna framkallas +1/3 steg. När du framkallat dina filmer betraktar du dem mot ett ljusbord som håller rätt kelvingrad och intensitet. Vad du nu tycker om vad du ser är din ensak. Smaken och färgséendet är olika. Men du har fått en nyckel av mig som du nu kan arbeta vidare med efter eget tycke och smak. Så småningom kommer erfarenheten och du kan plussa på med egen kunskap. TILL SLUT EN TREDJE ÖVNING Du har en ruta vitt, en ljusgrå och en mörkare grå. Det är små ytor du haft tillfälle att måla upp så vi nöjer oss med att betrakta vad som händer i motivet. Senare testar du dina nyvunna kunskaper i full skala med riktiga motiv. Med denna övningsuppgift vill jag att du skall komma till insikt med ljusets reflektion i fondmaterialet. Tänk efter…! Vad händer om du placerar en svart kamera direkt på en vit fond…? Testa på dina färgrutor. Placera en svart optik på din vita ruta och belys uppställningen. Betrakta objektivet. Klart och tydligt ser du att objektivet blir ljusare nertill vid den vita fonden än upptil. Placera optiken på den ljusgrå färgrutan. Betrakta objektivet. Effekten av fondreflektionen blir mindre påtaglig. Placera så objektivet på den mörkare grå ytan. Ser du! Effekten minskade ytterligare. Skulle du placera optiken på en svartmålad fond, kan det tänkas att du får den motsatta effekten. Därav följer att varje motiv kräver sin egen fond beroende på dess färgskala. Testa med olika motiv i dina färgrutor. Ta vad du har i din närhet, bara ytorna skiftar i materia, form och färg/gråskala. När vi ändå är inne på ämnet fonder så tänk på följende; Vi tar kameran igen. För att avbilda en svart kamera som i den färdiga bilden skall ha en ljusgrå bakgrund måste du fotografera mot en mörkare grå fond. Varför? Tänk efter! Den svarta kameran kommer att kräva mycket ljus för att uppnå teckning i alla svarta detaljer. Samma mängd ljus kommer att träffa merparten av fonden. Skillnaden mellan svart och ljusgrått är stor. Testa därför med en mörkgrå fond till en svart kamera och du skall få se att då kameran är rätt exponerat är också fonden ljusgrå. Även om vi inte här talar om fonder som är knallröda vill jag varna dig för att använda kraftfulla färger obetänksamt. Tänk efter! Vad händer om du exempelvis placerar en vit plastflaska direkt på en knallröd fond? Testa och lär. Här lämnar jag dig för denna gång. Vi hörs igen i avsnittet om min högst personliga syn på ljuset och ljussättning… Med vänliga hälsningar Lennart Välkommen till utställningen Skogsliv |